Stallhygien

En viktig del av det inre smittskyddet är att se till att smittämnen inte överlever i miljön. Men god stallhygien bidrar inte bara till ett minskat smittryck utan även till renare djur och förbättrad djurvälfärd.

Djupströbädden

En väl fungerande djupströbädd är mycket viktig för att inte eventuella smittämnen i träck och liknande ska kunna överleva i stallmiljön. Vid en hög beläggningsgrad eller om ströbädden är fuktig är det inte säkert att den brinner som den ska. Ströbädden ska kännas torr när man står på knä i den. I undantagsfall kan det vara nödvändigt att kalka ströbädden. Se då till att följa tillverkarens och Arbetsmiljöverkets anvisningar vid hanteringen. Se till att djur inte kommer i kontakt med kalken.

Regelbundna rengöringsrutiner

Foderbord och vattenhoar bör kontrolleras dagligen och rengöras vid behov. Många smittämnen trivs i foderrester och i smutsiga vattenhoar, och djur kan lätt smittas på detta sätt. Övrig stallmiljö och närliggande utrymmen kan  hållas rena med hjälp av borste, skrapa och torktrasa.

Årlig stallrengöring

Utgödsling och noggrann stallrengöring ska ske en gång per år. Årlig stallrengöring är inte bara ett regelkrav utan också viktigt för att hålla smittrycket nere. Den årliga rengöringen bör ske efter betessläpp, så att stallet står tomt så länge som möjligt innan djuren stallas in.

Rengöringsmetoder vid den årliga rengöringen

Nedan ges förslag på olika rengöringsmetoder. Vilken metod som är lämpligast varierar från fall till fall, beroende på olika byggnaders utformning, hur stort smittrycket är i den enskilda besättningen och på besättningens storlek. Följande rengöringssteg bör dock alltid ingå: grovstädning och utgödsling, mekanisk rengöring och tomtid. Ju längre tomtiden är efter rengöring desto färre är smittämnena som kan överleva och infektera djuren som sätts in. På smutsiga ytor har smittämnen mycket större överlevnadsförmåga än på rena.

Rengöringsrutinen i detta exempel består av grovstädning och utgödsling, mekanisk rengöring med vatten och skurborste samt lång tids upptorkning.

• Grovstädning. Sopa gångar, foderrännor och liknande.

• Utgödsling. Ströbädden kan mellanlagras på exempelvis gödselplatta.

• Mekanisk rengöring, torr: Syftet med den mekaniska rengöringen är att lösgöra och avlägsna synlig smuts, där smittämnen annars kan överleva.  Mekanisk rengöring kan vara "torr" och utföras med sopborste och skrapa. Torr rengöring kan ibland vara att föredra i till exempel byggnader med kalkade väggar eller äldre trä-/timmerväggar. Vid kall väderlek är torr rengöring ofta lämpligare än våt, då torktiden annars kan bli mycket lång. Rengör stallet uppifrån och ner. I taket kan det räcka att avlägsna smuts som annars kan ramla ner på djuren. 

• Mekanisk rengöring, våt: Våtrengöring kan utföras med till exempel högtrycksspruta, alternativt vatten och skurborste eller motsvarande. Våtrengöring kan göras på många slags ytskikt, men på kalkslammade väggar och äldre träinredning bör högtryckstvätt undvikas. Rengöring med ljummet/varmt vatten har bäst effekt, men riktigt hett vatten är mindre effektivt eftersom detta kan få proteiner i smutsen att "brännas fast" på underlaget. Våt rengöring kan göras av golv, väggar, inredning och ofta även tak.
  

• Blötläggning före våtrengöringen underlättar arbetet, eftersom det blir lättare att lösgöra smutsen.

• Rengöringsmedel: Om ytorna är mycket nedsmutsade kan det vara till hjälp att tillsätta rengöringsmedel vid den våta rengöringen, då det löser upp smutsen.

• Vid den årliga rengöringen kan man också passa på att gå igenom och byta ut inredning som är trasig eller lappad.  

• Desinfektion: Om man haft problem med en specifik smittsam sjukdom i besättningen kan man behöva desinficera golv, inredning och väggar i djurhöjd. De flesta vanliga desinfektionsmedel har god effekt mot vanliga smittämnen, men en del medel kan skada olika sorters material. I en stor besättning med många lamm kan behovet av desinfektion vara större, även i frånvaro av en särskild smitta, eftersom ett generellt smittryck lättare byggs upp i stora grupper av unga djur. Kalkade väggar bör strykas med uppslammad kalk i samband med den årliga rengöringen, mer sällan i små besättningar utan hälsoproblem.

• Upptorkning. Ju längre torktiden är desto mindre risk är det att kvarvarande smittämnen ska finnas kvar och infektera nya djur. Om torktiden är mycket kort kan man eventuellt behöva komplettera rengöringen med desinfektion.

Om det handlar om sanering, som vid bekämpning av ett särskilt smittämne, räcker inte rutinerna ovan. I en del fall kan stallinredningen, särskilt om den är av obehandlat trä, inte gå att rengöra ordentligt. Den kan då behöva ersättas helt.

<< Tillbaka till föregående sida