Smittskydd på bete
Minska parasitbördan
Många parasiter kan överföras via betet till djur som betar på samma plats samtidigt, och till djur som betar under efterföljande säsonger. Ett flertal parasiter övervintrar på betet och infekterar nya djur nästa betessäsong. För att ett bete ska betraktas som parasitfritt krävs därför att det inte har betats av får under en betessäsong samt vintrarna före och efter denna säsong.
Yngre djur som är smittade med parasiter utsöndrar ofta stora mängder maskägg till betet - parasitbördan ökar. Om möjligt bör man försöka låta de yngsta djuren, lammen, släppas ut på ett parasitfritt bete, både för att förebygga sjukdom och för att hålla parasitbördan på en låg nivå. De äldre djuren har bättre motståndskraft och bidrar inte alls på samma sätt till att parasitbördan ökar (även om de kan bära på inälvsparasiter).
När det gäller vissa parasiter, däribland stora leverflundran, räcker inte ett års betesvila för att betet ska vara parasitfritt. Stora leverflundran kan överleva på betet under längre tid än så. Har man problem med denna parasit kan det vara nödvändigt att stängsla av våta delar av betet eller om möjligt dränera markerna. Rådgör med veterinär om du har problem med eller misstanke om stora leverflundran i din besättning.
Sambete med annan fårbesättning
Djur som betar tillsammans delar samma smittor. Därför bör sambete med andra fårbesättningar undvikas. Om det ändå är nödvändigt att låta dina djur beta tillsammans med får från andra gårdar är det bäst att ha sambete med så få andra besättningar som möjligt, helst bara en enda. Det är också lämpligt att hålla sig till en och samma sambetesbesättning från år till år. Se till att den andra besättningen har lika gott hälsoläge och lika bra smittskyddsrutiner som din egen.
För besättningar anslutna till Maedi-Visnaprogrammet finns även regler för hur sambete såväl som andra kontakter med andra fårbesättningar får ske.
Sam- eller växelbete med andra djurslag
Växelbete innebär ofta att betesmarkerna utnyttjas väl. Förekomsten av sådana parasiter som är djurslagsspecifika kan hållas på en låg nivå genom att de olika djurslagen äter upp varandras parasitsmitta och därigenom minskar smittrycket på betet. Ett fåtal parasiter och andra smittämnen kan dock spridas mellan får och nötkreatur.
Om man har problem med stora leverflundran i sin besättning så kan betesordningen vara viktig. Då är det bäst att låta fåren beta först och nötkreaturen under senare delen av betessäsongen.
<< Tillbaka till föregående sida
|