Bakterier
Till skillnad från virus är bakterier encelliga mikroorganismer, med förmåga att själva reproducera sig. Inte alla bakterier är sjukdomsframkallande - många bakterier är "goda" och nödvändiga för exempelvis mag-tarmkanalens funktion och hudens skydd mot omvärlden.
Opportunistiska bakterier
Av de patogena (sjukdomsframkallande) bakterierna har de flesta dålig förmåga att infektera och orsaka sjukdom hos ett friskt och välmående djur. Särskilda omständigheter behövs för att ett djur ska bli mottagligt för infektion. Sådana bakterier kallas ibland opportunister. Ett exempel är avvänjningsdiarré, som orsakas av kolibakterier som växer till i tarmen i samband med foderomställning.
En pågående infektion av en annan bakterie eller av ett virus kan också göra ett djur mer mottagligt för denna typ av bakterier. Då uppträder sekundär- eller saminfektion.
Primärpatogena bakterier
Det finns även bakterier som på egen hand kan orsaka sjukdom, så kallade primärpatogener. Till denna grupp hör bakterier som orsakar rödsjuka respektive svindysenteri.
Toxinbildande bakterier
Slutligen finns det bakterier som kan bilda toxiner, det vill säga gifter. Då är det snarare fråga om en "förgiftning" med bakterietoxiner än en vanlig infektion, vilket bland annat innebär att antibiotikabehandling av de drabbade djuren kan ha dålig effekt.
Sjukdom som orsakas av toxinbildande bakterier kan ha ett mycket hastigt förlopp, grisar kan dö bara några timmar efter att de infekterats. Ett exempel på sådan sjukdom är ödemsjuka, som orsakas av toxiner bildade av vissa stammar av kolibakterier. Ett annat exempel är bakterien som ger upphov till elakartad lungsjuka, som både kan bilda toxiner och orsaka infektion på vanligt vis.
Ett eller flera djurslag
Ofta har en bakteriefamilj olika underarter, som är specifika för olika djurslag. Till exempel förekommer olika underarter av streptokocker hos nöt, får, gris m fl. Det är ovanligt att en underart av en bakterie infekterar ett annat djurslag än det som den är specialiserad för.
Vissa bakterier har dock större förmåga att smitta mellan djurslag och till människor (zoonos), däribland den antibiotikaresistenta MRSA-bakterien samt salmonella.
Antibiotika och antibiotikaresistens
Infektioner som orsakas av bakterier kan behandlas med olika typer av antibiotika. För att förhindra att bakterieinfektioner uppkommer och sprids är det viktigt att arbeta förebyggande, både genom god skötsel och bra smittskyddsrutiner. Därmed kan man också undvika behandling med antibiotika vilket minskar risken för utveckling av antibiotikaresistenta bakterier.
<< Tillbaka till föregående sida
|