Bakterier
Till skillnad från virus, som inte är levande i sig, är bakterier levande encelliga mikroorganismer med egen ämnesomsättning och förmåga att själva föröka sig. Inte alla bakterier orsakar dock sjuksom - många bakterier är "goda" och nödvändiga för exempelvis mag-tarmkanalens funktion och för hudens skydd mot omvärlden.
Av de sjukdomsframkallande bakterierna är många dåliga på att infektera och orsaka sjukdom hos ett friskt och välmående djur. Särskilda omständigheter behövs ofta för att ett djur ska bli mottagligt för infektion. Exempelvis kan en pågående virusinfektion göra ett djur mer mottagligt för bakterier, så kallad sekundär- eller saminfektion. Hos unga kalvar, i synnerhet de som inte fått tillräcklig råmjölksgiva, kan tarmbakterier växa till och orsaka såväl diarré som navel- och ledinfektion och kan till och med leda till blodförgiftning. I en våt och gödselbemängd miljö blir klövarna känsligare vilket gör att djuren lättare drabbas av smittsamt klöveksem (digital dermatit). Det finns dock bakterier som på egen hand kan orsaka sjukdom. Till denna grupp hör exempelvis tuberkulos och paratuberkulos, som båda är epizootisjukdomar dvs. de förekommer inte i Sverige i dagsläget.
Vissa bakterier kan bilda toxiner, det vill säga gifter. Då är det snarare frågan om en "förgiftning" med bakterietoxiner än en vanlig infektion. Stelkramp, frasbrand och botulism är exempel på sjukdomar som orsakas av bakterietoxiner.
Ett eller flera djurslag
Ofta har en bakteriefamilj olika underarter som är specifika för olika djurslag. Till exempel förekommer olika underarter av streptokocker hos nöt, får och gris m fl. Det är ovanligt att en underart av en bakterie infekterar ett annat djurslag än det som den är specialiserad för. Vissa bakterier har dock större förmåga att smitta mellan djurslag och även till människor (så kallad zoonos), däribland den antibiotikaresistenta MRSA-bakterien samt salmonella.
Behandling av bakterieinfektioner och förebyggande åtgärder
Infektioner som orsakas av bakterier kan behandlas med olika typer av antibiotika. För att förhindra att bakterieinfektioner uppkommer och sprids är det viktigt att arbeta förebyggande, både genom god skötsel och bra smittskyddsrutiner. Därmed kan man också undvika behandling med antibiotika vilket minskar risken för utveckling av antibiotikaresistenta bakterier. Ibland behöver symtomen behandlas exempelvis med febernedsättande och antiinflammatoriska läkemedel samt tillförsel av vätska.
<< Tillbaka till föregående sida
|