Smittämnen

De allra flesta smittämnen tillhör någon av grupperna virus, bakterier eller parasiter. Smittämnena kan även delas in i olika grupper beroende på deras utbredning och hur allvarliga de är, samt om de smittar människor. 

>> Till avsnittet om virus

>> Till avsnittet om bakterier

>> Till avsnittet om parasiter

Epizootier och anmälningspliktiga sjukdomar

Vissa smittsamma djursjukdomar betraktas som så allvarliga hot mot djurhälsa och djurhållning att de bland annat omfattas av särskild lagstiftning. Dessa kallas epizootisjukdomar. Därtill kommer anmälningspliktiga sjukdomar, som man av annan anledning vill övervaka och ofta även bekämpa. Sveriges grisbesättningar är fria från epizootisjukdomar. I sällsynta fall påvisas anmälningspliktig sjukdom, som exempelvis influensa, hos svenska grisar.

>> Läs mer om epizootisjukdomar på Epiwebb (extern sida)

Endemiska sjukdomar

Smittor som är etablerade i ett område eller ett land benämns endemiska. Detta innebär dock inte att de endemiska smittorna finns i alla grisbesättningar i området eller landet.

Emerging diseases

Begreppet emerging används om smittor som antingen är helt nya eller redan kända smittämnen som gått över till nya djurslag eller fått ny geografisk utbredning. "Nya influensan" (H1N1) var när den kom en emerging disease.

Zoonoser

Smittämnen som kan smitta mellan djur och människor kallas zoonoser. Exempel på zoonotiska smittämnen som kan spridas mellan grisar och människor är salmonella och trikiner. På senare tid har även den antibiotikaresistenta, zoonotiska MRSA-bakterien fått ökad betydelse . 

>> På SVA:s hemsida kan du läsa mer om sjukdomar hos grisar

<< Tillbaka till föregående sida

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår